Regnbågen. Detta hinder prydde framsidan på min första bok. Hindret har aldrig varit ur produktion sen 1991.

Solen. Det fanns en tidigare modell före denna men den saknar jag tyvärr foto på.

Åskmolnet. Lägg märke till bottenplattorna på det här hindret och även på Solen.

Flamman. Detta är den allra första Flamman och jag minns när jag satt och målade flammorna med pensel. Nu har vi ju schabloner.

Stora Bron. Nu har Bron fått ett nytt utseende med ledare på båda sidor. Och en ljus lila färg.

Muren. Nu har Muren fått en ansiktslyftning och är klädd i marmorerat komtaktpapper.

Lilla Schackkungen. Varför den hette lilla var för att den var några centimeter lägre än den stora.

Borgen. Vi tillverkade inte speciellt många exemplar av den, så den utgick efter några år.

Trappen. Den var populär i ganska många år, men vi tog bort den för det hände att kaniner kunde gå på den och det var inte meningen.

Pokalen. Den gjordes i ett enda exemplar och användes sparsamt. Ligger någonstans i våra gömmor.

Giraffen. Nu har hindren börjat få design. Det här blev en mindre succe.

Polkagrisen. Ett för den tiden ovanligt hinder med böjda sidostycken. Kan faktiskt ha varit det första.

Istappen. Den försvann ur sortimentet och var borta länge tills den återkom på begäran.

Järnvägsövergången. Detta hängde med några år men togs bort för att lämna plats åt andra modeller.

Stoppet. Alla hinderuppsättares mardröm. Stoppskyltarna blev vindfång så hela hindret brukade blåsa omkull.

Vikingaskeppet. Ännu en modell som hängt med nästan oavbrutet hela tiden från 1991 och den finns ju fortfarande kvar.

Stora Schackkungen. Av namnet framgår att den var högre än Lilla Schackkungen och med tättsittande plank.

Fiaspelet. En modell som också hängt kvar i alla år, fast den har ju genomgått många försändringar.

Kulramen. Vi slutade med den relativt snart, eftersom vi aldrig kom på hur vi skulle lösa problemet med kulorna.

Droppen. Idén var min, men jag gillade den aldrig för den var för tung. Men den stod minsann pall för blåsten.